Hur länge pågick kriget? Fyra år? Eller det var mycket länge? Jag minns inga fåglar eller blommor; jag mins inte att jag såg några, jag var så ung…
Och hur kan det finnas färgfilmer som handlar om kriget? Allt var ju svart! Det var bara blodet som hade en annan färg.
Citat ovan är Antoninas ord. Hennes egen beskrivning. Antonina representerar många av de ryska flickor som deltog i andra världskriget. Med viljan på att tro på fosterlandet Sovjetunionen kom flera av dem in i den röda armén. Där blev de soldater, lika behandlade som män; där kunde de förstår hur deras drömmar krossades gång på gång. Flera av de här flickorna blev tvungna att var med i kriget. Antonina hade ingen chans.
Men sedan har vi Kasia, en polsk ung flicka som hör till den polska motståndsrörelse; såhär beskriver hon sin tid på koncentrationsläger Ravensbrück :
”Skönhetsväg”, vilket namn! När någon avrättas är det längs den här vägen som de tvingas gå till arkebuseringen. Om en flicka har tur, har hon kanske tid att låta sina anhöriga ordna hennes hår och kläder, så att hon är vacker när hon tar sin sista promenad.
Kasia dör inte där, men hon upplevde tortyr och grym behandling.
Och listan kan fortsätta, listan av flickor och kvinnor som i olika delar av världen har varit med i alla krig som kan räknas in; inbördeskrig, världskrig eller våldsamma konflikter i ett eller flera länder. När har vi sett dem? När har vi hört dem? Varför har kriget inget kvinnliga ansikte ?
Låt oss tala ut, är den sista delen av vår dansteatertrilogi KRIG. De två första delar kan ni se och läsa här på vår hemsida : ”Gränsen bakom oss” och ”Parallella Spår”. Pjäsen har en feministisk vision där vi fördjupar oss i det gemensamma, det goda men också de sår , både fysisk eller mentala som de olika rollerna drabbas av. Texten baseras på fyra olika böcker, alla skrivna av författarinnor:
1) Kriget har inget kvinnligt ansiktet av Svetlana Aleksijevtj
2) Skönhetens väg av Martha Hall Kelly
3) Voyager av Nona Fernández
4) Att skörda ben av Edwidge Danticat.
Den sistnämnda boken är inspiration för framtiden, och pjäsens sista scen.
Låt Oss Tala Ut är en gripande, berörande och sorglig dansteater produktion där frågor om rättvisa, fred och jämställdhet är viktiga. Sex olika kvinnor står på scenen och var och en av dem med en unik berättelse om barndom, systerskap och små stunder av glädje när världen runt går sönder. De har väntat länge för att bli hörda, sedda och integrerade i deras respektive samhälle. De är kvinnor med olika bakgrund, från olika länder som deltagit i två olika historiska händelser. Pjäsen handlar om både Andra Världskrigets offer, förövare och åskådare men också om offer i Pinochets diktatur i Chile .
I Låt Oss Tala Ut ser vi medmänniskan bakom konflikterna. Vi ser hon som stiger upp på fronten och dödar en främmande människa; hon som faller i en grop, hon som gör grymma operationer, hon som åker till Atacamaöknen för att hitta spår av sin far, hon som tar emot ett litet människoben istället för en pappa, hon som åker runt för att hjälpa andra kvinnor i utsatta situationer och hjälpa dem att ha ett bättre liv i tex USA; hon som skriver en dagbok men som hon blev tystad förtidigt. Hon som läser sin väns dagbok.
Låt dem någon gång tala ut.
Välkommen till Teater Tre i april.
Föreställningar: 19 – 21 & den 23:e april.
Konstnärlig ledning, regi och koreografi: Paula Fuenzalida Ramírez
Regiassistent: Blenda Thorén.
Koreografassistent: Anna Fylkehed, Dan-Erik Dahlin, Sanna Violeta F. Ribbing.
Musik: Isak Mård, Suburban Jose, Anja Karalic.
Film: Carl Käck.
Produktion: Reality Dansteater Kompani i samarbete med Medborgarskolan – Stockholm
BOKNING: KLICKA HÄR





Nu är premiär avklarad och vi gör en paus. I följande sida ser ni allt om föreställningsperiod.