VI MINNS UTÖYA

Vi minns Utöya… åtta år sedan.

För åtta år sedan såg vi med skräck hur ett helt samhälle höll andan efter hat och massmord. I ett så tryggt land som Norge, kom en man och tog ansvar för rasismen och hat. Vi minns Utöya

Flera unga, lyckliga och hoppfulla människor förlorade sitt liv när det höger extrema hatet kom in på ön. Ja, minns dessa bilder, vi känner förtvivlan och förstår inte det som skedde då. Vi minns Utöya.

Nazismen, hatet och rädsla för det som är annorlunda försökte tränga in sig i ett samhälle där det andas fred, demokrati och framgång. Terrorn var så nära, i grannlandet. Jo, vi minns Utöya väl och vi kommer aldrig att glömma det.

Det mest otänkbara hände; vi ser nu, åtta år senare, att nationalismen har tagit kraft och det har i många fall förvandlas till extremt våld och förnedring behandling . Kan en sådan situation hända här i Sverige?

Vi minns Trollhättan

Bildresultat för trollhättan skolattack

Vi minns Trollhättan.

Vi minns hur den 22 oktober 2015 en beväpnad man med svärd och kniv angrep personal och elever på en skola i Trollhättan. Vi glömmer inte hans namn och den skadan har orsakade i hela vårt land. Vi minns Trollhättan.

Främlingsfientligheten hade aldrig varit så tydligt på 2000 – talet som det blev nu. Och det är återigen barn, ungdomar som drabbades av det. Det blev dem som betalade priset för den växande fientligheten. De som inte har orsakat något felaktigt politiskt eller socialt beslut och som kan pekas som orsaken till det här växande hatet. Ungdomarna ansvarar inte för det. Så, ja, vi minns Trollhättan.

Vi minns vår rädsla, sorg och de icke- svarade frågorna. VARFÖR? Varför just dem? Varför unga barn och lärare i en skola måste vara offer för just det växande problemet med integration och invandring?

Vi sade för mer än 60 år sedan att det skulle aldrig mer hända igen. Men det har skett. Och det kan ske igen.

Vi minns Trollhättan, vi minns Utöya. Vi kommer aldrig glömma varje barn och ungdom som dog under trycket av hat, rasism och rädslan.

Vi glömmer aldrig Andra världskriget.

GRÄNSEN BAKOM OSS.

Just därför är det viktigt vårt kommande projekt ”Gränsen bakom oss”. VI ser en ökade okunskap av de spår som hatet och rädslan kan ha som konsekvens i en ung människoliv.

Vi vill rädda den kommande generationen av en sådan negativ värdering om den andra.

Vi vill se gemenskap och empati

Vi vill se vilja att förstå den andra, vilja att lär känna de som kommer hit för en tryggare framtid.

Vi vill påverka vårt samhället positivt. Med dansteater och scenkonst gör vi det.

Vi vill inte en Utöya eller Trollhättan – attack igen. Vi vill att scenkonsten närmar oss istället för att skilja oss ifrån varandra.

Vi har lovat att det aldrig mer ska ske. Vi tror på vår pjäs som ett sätt att lyckas med det.

Välkommen till oss och delta gärna i det här underbara projektet!

KONTAKTA OSS: realitydansteater2013swe@gmail.com.

En suddig dans, en suddig värld.

 

En suddig dans , en suddig värld.

Dansen är starten av det nya projektet: En suddig dans i en suddig värld. Det är en berättelse baserad på boken Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr.  Historien utspelas i början av Andra världskriget och det handlar om två unga människor, en tysk pojke och en fransk flicka som föddes i fel tidsperiod och i fel land då. Både två kämpar för att överleva, på samma sätt som många andra unga människor gör det idag genom att söka asyl till en Europa fullt med stängda dörrar. Fortsätt läsa ”En suddig dans, en suddig värld.”